Två dagar sen Alex slog upp ögonen! Det blev ett känslosamt möte där första dagen, han måste fortfarande ha respiratorn, därav kan han inte prata och knappt röra sig till följd av alla mediciner han har fått. Han är nog bara otroligt frustrerad över att inte kunna göra sig förstådd.
Idag var det snack om att man kanske kunde ta bort slangen i halsen, men så slog febern till igen, vad är cancer utan bakslag liksom. De skulle se hur saker utvecklar sig under dagen, om inte annat får han dras med syrgasen ett tag till.