Att stå bredvid cancer
De senaste veckorna har varit svinjobbiga. Inte helt otippat såklart. Men jag har gjort och sagt saker jag inte är stolt över, tagit ut min ilska på för många människor som inte förtjänar det. Men det är väl inte heller otippat. Som min styvpappa sa till min mamma under en period när Alex alltid fräste åt henne, när allt hon gjorde var att försöka hjälpa; Se det som ett privilegium. Han tar ut ilskan på dig, för han vet att oavsett vad som händer och vad han dumt nog säger, såmstannar du kvar.